Då var den lilla festivalen över och bussar med de converseprydda fötterna och Cheap Monday-jeansen åker hem igen.
Igår förfestades det lite hemma hos Louise innan men vi blev ganska otåliga så ganska snart åkte vi bort till Metropol. Vi såg på Leroy som kanske inte fångade vårt intresse så vi fortsatte i riktning mot Telenor-studion. Till slut fick jag med mig Jessika med lite hjälp av Telenor-killen in i "studion" och resultatet blev I'm was made for loving you med Kiss.
Efter någon timmes flummande ställde vi oss vid Detroit-scenen för att lyssna på Lamont. Blev lite chockade när det genom publiken banade sig fram en kille iklädd lång, guldig rock prydd med paljetter! Skoj.
Seven Miles Away skulle Louise se och placerade sig långt fram tillsammans med Amanda. Killarna från Karlstad klev upp på scen och under spelningen bjöds vi på en Bengt Alstering-replik då sångaren sa: Hej och välkomna till Hajk! Louise och Amanda blev som hypnotiserade och efter att ena gitarristen kommit i närkontakt med Louise blev det en orförglömlig spelning.
Vid 21. spelade Cat5 men precis som under festivalen i somras är jag inget fan av deras musik. Men snygga klänningar hade de i alla fall.
Dolly Daggers hade jag bestämt att jag skulle se och gjorde det också efter lite letande efter ett programblad då jag glömt mitt eget hos Louise. Ett skyltdocke-huvud satt fastmonterat på mikrofonstativet och såg allmänt eget ut.
Vienna Heat var även de favortier och de bjöd på en härlig konsert! Fin banderoll hade de också.
Kvällens huvudnummer väntade och in i Konserthallen strömade i princip alla som betalat inträde. Amanda hittade nån i publikhavet så Lolli, jag å Jessan drog upp till baren för att se bättre. Och är det några som kan ge en konsert på rätt sätt då är det Backyard Babies! Högsta betyget går till dem!
MEN, kvällens minus var att runt halv 10 började små, fluffiga flingor dala från skyn och Louise och jag (med ballerinaskor på fötterna får något jag skulle kalla: panik).
Jag kom hem glad och trött med dyngsura strumpor på fötterna (Louise slapp blöta strumpor då hon varit barfota i sina skor!!).
söndag, oktober 29, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
hmm va bara tvungen o kommentera ditt fel.. I was ment for loving you baby, yuo was ment for loving me.. e de inte så sången går? ja de va de ja vill säga :P o bilden ser hemsk ut!! herregud va fet ja ser ut!! men men sånt e väl livet :P hehe vilken ful kommentar detta e .) puss på min bloggarfavorit <3
Skicka en kommentar